För min skull

Jag har tvekat, jag har försökt, jag har tvekat yttligare, jag har börjat en bit in på mitt tal, men gett upp. Dina blickar, dina suckar och dina ord får mig att komma av mig själv. Jag vet inte hur jag ska fortsätta utan att tårarna faller på mina kinder, utan att du blir arg och irriterad och säger dom välbekanta orden "Emilia, jag vill inte bråka." Men nu har jag bestämt mig, idag ska det ske! Jag tänker inte gå runt och inte fatta någonting, idag ska jag ha svar på mina frågor, idag ska jag tala för mig, idag ska inget få hindra mig och jag skiter i dina suckar och mina dumma tårar som jämt envisas med att trycka sig fram ur mina ögonvrår fast jag verkligen försöker hålla emot.

Sen hur det går, hur det slutar och hur jag mår ikväll, det vet ingen förutom du.
Du, den jag älskar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0