historian om tändaren

vi var ett gäng som skulle till sandviken på cruising våren 2007, när vi åkte från andersberg kom jag och L på att vi behövde köpa tändare så vi åkte förbi maxi först. vi gick in och ställde oss i kön till spelkiosken och när det blev min tur lät det såhär:

Jag: hej, en tändare tack! var jättetrevlig efter några cider.
kassörskan: har du legitimation?
Jag: en tändare? tänkte att hon kanske hörde fel.
kassörskan: ja, men har du legitimation? hon såg jättegrinig ut.
Jag: legitimation för en tändare? såg skapligt dum ut kan jag tänka mig.
kassörskan: Ja?

jag blev förbannad och gick bort ifrån kassan, sa åt L att han fick köpa en tändare åt mig med. Han gick fram och då lät det såhär:

L: tjaa, två tändare!
kassörskan: nej!
L: vadå nej? jag har leg ju.
kassörskan: jag vet att du kommer ge en till henne. hon tittade på mig med grinig blick.
L: men om jag bara köper en då, då vet du ju att det är jag som ska ha den.
kassörskan: nej du får inte köpa någon tändare utav mig.
L: men kom igen nu, jag har ju leg och jag lovar att hon inte ens ska få låna lite eld utav mig.
kassörskan: nej!
L: men skit it det då! så gick vi båda ut från maxi.

väl ute så gick vi fram till älsklings J och då lät det såhär:

Jag och L: du får gå in och köpa tändare åt oss!
J: va? varför det?
Jag: därför att hon där inne är dum i huvudet!
J: okejdå.

J gick in och köpte tändare åt oss, förmodligen fattade hon att det var till oss men hon kunde ju inte neka han eftersom hon inte sett när vi pratade med han. tänk vilket jobb för två tändare.

RSS 2.0