milirikaa

Okej, ja jag vet att det var mitt fel från allra första början. MEN, det som händer nu och inte för över ett år sedan är en helt annan sak men tyvärr också mitt fel. Att jag lever i en korkad drömvärld som är kryddad med händelser från Amerikas B-filmer hjälper knappast till. Att älska en person är faktiskt ett himla jobbigt läge, hur man än gör så blir någon sårad. Men problemet i mitt fall är ganska tydligt. Jag vägrar fatta vad som är bäst för mig. Oavsett hur det nu ligger till i skallen på han i mina tankar, så måste jag väl för fan veta vad som är bäst för mig. Jo, det vet jag ju också, men om jag ser till så att det blir så? Nej, klart jag inte gör för då vet jag att jag kommer må skit. Men hej, det gör jag ju nu med. Och vad skillnaden är? Jo, det är lättare som det är nu... tyvärr.